Ursäkta frånvaron

Sen jag började jobba har jag inte orkat hänga här alls. Vill helst bara se på film och dö efter jobbet - det är uttröttande. Det som har hänt sen sist är att bästis åkt till USA, jag har jobbat i två veckor och en hel del myskvällar har inträffat i brist på sommarvärmen. Låter er få lite bildbevis.
 
Bildbevis på att jag är en sann vardagshjälte. Pantar flaskor och ger bort pengarna! Har låtit kvittot ligga framme i flera veckor så alla ska se mina goda avsikter.
 
Hittade spindel på jobbet. Hade handskar på mig och var TACKSAM.
 
Fikade på Lindahls. Sjukt underskattat ställe.
 
Vi på jobbet har blivit med bikupa. Bees. Bees everywhere.
 
Hejdå Josefin-middag. Vi överraskade henne med att bjuda in massa av hennes vänner, hon fattade inte att de var där för hennes skull. "Är ni också här? Vad kul!" Men hon blev ju glad iallafall!
 
Maten var sinnessjukt god. Ni bevittnar på denna bild vitlökschampinjoner.
 
Emma och Josefin avslutade kvällen i kaktusplanteringen. Obligatoriskt.
 
... och sista dagen låste vi fast vår kärlek på strömsbron. Där hänger den kvar, när alla drar åt olika håll.
 
Emma och jag hängde på KFC.
 
Hittade en kompis namn på en grav. Vi tyckte båda att han med all rätt också borde få begravas där. Billigt och bra.
 
Hamnade på fest på vikbolandet. Kände inte någon men var aldeles för trött för att bry mig. Slutade med att jag sov över.
 
Är morgonpigg och fördriver vänta-på-att-alla-andra-ska-vakna-tiden med att fota mig själv.
 
Hänger lite till med Emma. Kollar på punked och badar i iskallt vatten ungefär.
 
Läser. Ett smärre projekt att ta sig igenom den här högen.
 
Nu har ni väl så det räcker och blir över tills imorgon iallafall. Då kommer Harvey och Co från England och hälsar på. Som vi har längtat!
 
 

Känslan när man..

När man åker buss och hinner tänka "fan vilken översvämning"...
 
 
... innan man märker att det är ett hav av blommor. Fint!
 

1 varv

1 varv runt ågelsjön, en mil i skogsterräng. Mördarbacken mitt i varvet, backen börjar vid vattenytan, och efter 50 meter är du här uppe:
 

Den känslan är härlig. Var tvungen att lägga mig på klipporna och dö i några minuter innan jag kunde springa vidare.

Att komma någonstans

Tänkte börja skriva mer om träning här, så jag börjar med något som jag tänkt på och läst på mycket om på sista tiden. Att komma någonstans med träningen. Jag tänkte ge lite tips och så på hur man kan få träningen att få framåt på bästa sätt!
 
1. Bestäm dig vad ditt mål är. Det ska inte vara för stort, och det ska inte vara för litet: Alltså, du ska inte sätta ditt mål att få bra kondition (då det är enormt stort) men inte heller att ta en joggingrunda på lördag (då det är rätt så litet). Det kan vara något i typ med att kunna göra 10 armhävningar, att kunna springa 10 kilometer (eller 40 om man så vill) eller kunna göra pull-ups. Mitt mål just nu är att kunna göra pull-ups.
 
Men ett mål är endast ett mål om man har en plan, som en klok man en gång sade (oklart vem dock). Ett mål utan en plan är endast en dröm. Därför:
 
2. Fundera över: Hur kommer jag dit? Vart börjar jag, vad måste jag öva på? Jag, t.ex. kommer fram till att jag inte kan börja med att försöka mig på en pull-up på en gång, då det blir väldigt svårt, utan istället tar jag reda på vilka muskler som används. Till just pull-ups är rygg och axelmusklerna de som används mest, och det är även där jag börjar, med lättare övningar till en början.
 
3. Levla upp sakta. Om det är kondition, lägg på 5% efter varje pass så att det blir längre eller tuffare. Om det är styrka är en bra tumregel att så fort man kan göra 3 set med 8 reps är det dags att öka vikten lite. Man kör sedan med den nya vikten tills man klarar 3 set 8 reps med den. Beroende på vilket mål du har får du så klart kämpa med detta steg olika länge.
 
4. Dags att göra det du jobbat för! Dagen innan: Lägg dig ned någonstans tyst och försök visualisera dig själv klara uppgiften. Ta lång tid på dig. Försök att se problem och se dig lösa dom, eller bara kämpa vidare. Om du ska springa en mil, se till så att du vet hur banan går och se dig själv springa den, försök att använda alla sinnen och verkligen känna hur det känns att göra det. Se dig själv vilja ge upp men fortsätta i vilket fall och bestäm dig för att inte stanna vad som än händer. Det som händer i din kropp då är att denna visualisering sparas i hjärnan och när du sedan gör det så förväntar sig hjärnan att det du "sett" är det som ska hända, och då ställs kroppen in på det och du klarar många gånger mer än du skulle gjort annars. Det är sant.
 
Nu är det bara att börja! Jag låter er veta när jag klarar min första pull-up! Om ni vill kan jag göra ett inlägg sen om just pull-ups och hur man klarar att göra en.
 
 
 

ONE DOES NOT SIMPLY QWOP INTO MORDOR

 
JAAAA!! SLÅ DEN ERA JÄVLAR! http://www.foddy.net/Athletics.html

Ny favorit

Min favorit ben&jerry's har alltid varit cookie dough, men inte nu längre. Igår smakade jag för första gången Vermonster, och fy fan vad god den var! Jag älskar ju pecannötter. Har lust att köpa en till idag men det är aningen dyrt och onyttigt att göra det till en vana...
 
Ben&Jerry's framför en långfilm (Revolutionary road) = perfekt hemmakväll
 

Oh ja

Handlat lite idag. Först och främst köpte jag Harry Potter 2 & 3-böckerna av en tjej, sedan köpte jag lite saker inne på indiska. Hittade flera fina klädesplagg med men indiskas storlekar har blivit så stora på sista tiden så inget passade. En XS på indiska är ju som en L på en annan affär! Så himla synd.
 
Här är en sak jag köpte: Ett smyckesställ för 129 kr på rean! Så himla fint.
 
När jag handlat klart gick jag ner till Von Linné-parken och läste några kapitel Harry Potter i solskenet. Nu tänkte jag laga mat och se på film, och kanske läsa några fler kapitel i någon av mina böcker jag håller på och läser. Har aldrig klarat av att läsa bara en bok i taget!

Sen jag var ett litet barn

Hittade precis en okej-plansch på kent på min vind. När vi var små älskade vi kent, och vinden var vårt klubbrum så där fick dom hänga på väggen. Planschen är från deras första album som kent. Inte Jones & Giftet. Blåjeans på repeat och sedan kom Vapen & Ammuntion några år senare. Jag älskade kärleken väntar, som alla andra. Det konstiga är att jag slutade lyssna på kents nya låtar precis efter Du & jag döden, det albumet som jag tycker är kanske bäst. Palace and main är och har alltid varit favoritlåten. Började gilla bandet igen när de släppte Ingenting. Har alltid lyssnat på deras gamla låtar men nu ska jag alltså ta igen tiden jag missade som R'n'B-älskande 12-åring.
 
Folk blir ibland förvånade när jag lyssnar på Kent. Men dom har alltid varit där, på skiva och inspelade på band från radion, i första mp3-spelaren och sen i rock-listan på spotify. Den första låten jag lärde mig spela på gitarr var Döda vinkeln, och nu börjar det bli seriöst här. Dagens låt: Alla mot alla.
 

RSS 2.0