10k

Idag blev det första runt-sjön rundan för i år (eller snarare sen september förra året, hujedamig) och det var fan inte kul. Jag vet att jag skulle sluta svära men här kan jag bara konstatera att det var fan inte kul. Det gick förvånansvärt bra de första 7-8 km och de sista 2-3 också. Men någonstans där vid 7 km där var den där backen. Jag vet att jag har pratat om backen förut men det är bara för att den är något kolossalt värd att prata om. 89% vinkel (typ) och den tar. aldrig. slut. Jag orkade inte ens springa halva och när det var typ 15-20 meter kvar ramlade jag ihop och kröp/klättrade resten på alla fyra.
 
När jag kom upp svimmade jag typ. La mig ner på backen bland myror och mygg och bara yrade i någon minut innan jag kunde fortsätta springa, och inget vatten hade jag med mig heller. Jag tänkte på när det står varningar på träningsredskap att man ska söka medicinsk vård om man blir yr vid träning. Jag kolla på mobilen, hade ändå ingen täckning, medicinsk vård är för pussys och så sprang jag fort som bara den de sista kilometrerna och hem och drack ett par liter vatten. 
 
Nu äter jag djungelvrål (pappa köpte ett halvkilo på båten till riga! åh bästa pappsen) och försöker stretcha ut mina stenhårda ben men tror det är lönlöst arbete. Ska nog ta ett varmt bad istället. Kram!
 
 
Högst upp på monsterbacken. Backen börjar vid vattenytan och slutar så där högt upp. Inte för att man riktigt ser hur jäkla högt upp det är men ni får lita på mig. Ågelsjöområdets högsta punkt, och det är ett klättringsberg.
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0